Den gamla gamla ladugårdsruinen minner om att här har en gång funnits ett blomstrande jordbruk. 1/4 mantal Högebomåle skattegård är omnämnd omkkring år 1600 som ett nybygge.

Sin storhetstid hade Högebomåla i bötjan av 1800-talet. 1803 tillträdde den driftige jordbrukaren Lars Persson gården. Det var han som uppförde ladugården av gråsten. Den var 40 alnar lång, 24 alnar bred och väggarna var 5 alnar höga. Ladugården var också försedd med 2 bastanta körbroar. (Se bild ovan).

Lars Persson lät bygga 2 raka vägar till gården. Han nyodlade, dikade och stenröjde. Stenen användes till de 1.140 alnar stenmurar som kom till under Lars Perssons tid. Även en salpeterlada och en stor spannmålsbod byggdes. Vidare planterade han över 1.000 ekar och ett antal bokar. Gården gav vinterfoder åt 35 nötkreatur.

Av allt det Lars Persson gjorde blev han mest berömd för sin konstruktion av en genialisk torkria för spannmål. För denna fick han mottaga Lantbruksakademins guldpenning att bäras på bröstet i grönt band. Den överlämnades av biskop Esaias Tegner i samband med invigningen av Södra Sandsjö kyrka den 9 september 1838.

Örmo Bruk köpte gården 1873. Då var här liv och rörelse. Gården bestod av 26 tunnland åker, 45 tnl. slåtteräng och 267 tnl. hag- och skogsmark. Här fanns nötkreatur, flera par oxar, får och grisar. Förutom ekonomibyggnaderna fanns här ett stort tvåvånings bostadshus.

Men det var inte för jordbruket bruksägarna köpte gården i Högebomåla utan för skogen. Högebomåla blev den första av bolagets gårdar där jordbruksdriften avvecklades omkring 1900. Gården avfolkades och byggnaderna skattade åt förgängelsen. Den öppna marken planterades med skog och på 1920-talet fälldes de flesta av Lars Perssons då 100-åriga ekar.

En grillplats finns strax intill ruinen och det går även bra att bada där.

Vill ni veta exakt var Högebomåla Gårdsruin  i Södra Sandsjö  ligger klicka här och sök efter beteckningen E84

Uppdaterad 2003-04-06