Kyrkruinen i Älmeboda  Den gamla kyrkan i Älmeboda anses härröra från tidigt 1100-tal och utgjorde då en s.k. absidkyrka, dvs den hade längst fram i koret en rundad utbyggnad (absid). Under 1400-talet revs absiden och kyrkan byggdes ut och fick en helt rektangulär form. I en tredje ombyggnadsperiod förlängdes kyrkan ytterligare. 
Läs mer>>

Peststenen Pesten som hade sitt ursprung i Ostasien spred sig upp genom östra Europa och kom i maj 1710 till Riga och vidare med soldater över till Sverige. Till Älmeboda synes farsoten ha kommit via Karlskrona och de första dödsfallen inträffade här i november 1710. Myndigheterna utfärdade förbud för resor från pestsmittade områden och man föreskrev rökning med enris och tjära som ansågs rena luften. Läs mer>>

Det svåra året 1868  I norra delen av socknen finns på fyra olika ställen vid vägkanten stenar med inristningen "1869". De är alla minnesmärken av de vägbyggen som utfördes som nödhjälpsarbeten under den svåra hungersnöden som var enföljd av den missväxt som drabbade Älmeboda, liksom många andra delar av landet, åren 1868-1869.
Läs mer>>

Åke Svenssons predikstol Under sista hälften av 1700-talet bildades den religiösa sekten åkeanerna med Åke Svensson i Östergöl som ledare. Det berättas att han höll gudstjänst med sina trosfränder uppe i bokdungen i Ulvahult vid den stenen som nu kallas Åkes Predikstol.
Läs mer>>

"Tommestenen" Ett stycke söder om Makrismåla utmed den gamla Yxnanäsvägen ligger på en berghäll en meterhög stenbumling som kallas Tommestenen. Namnet har den fått för att man kan få den att gunga med ett lätt tryck av en tumme.
Läs mer>>