| E2 |
 |
Korrö
Hantverksby: Some gleams
of an old farm and its six industry.
You can strol completly free in
Korrö Handicraftsvillage in the old buildings, enjoy the atmosphere.
The oldest building, the east wing is from the 1700s, the house
standing is from 1800s. Since 1985 Korrö is owned by Tingsryds
commune. The Swedish Touring Association have access as a Youth
Hostel. Reception you will find in the shop.
Läs mer>>
|
|
E20
|
 |
Linneryds museum is situated in the old church stables and the parish store house.
Historic
meetingplace for the future. The museum exhibits church environment and also
school environment, country shop, home surroundings, farming and
forrestry, shoe- and brush making, carpentry, laundry etc.
Opposite
Linneryds church. |
| E21 |
 |
The
parish storehouse at Linneryds church.
In the storehouse you can se an exhibition of trades such as
shoemaker, brushmaker, carpenter and works by horn etc.
Read
more >>
|
| E22 |
 |
Bogren's
smithy
was
built about 1865 by Frans August Petersson and was in use until 1970. The smithy
has all its inventory left just as it did the very last day of work. 1991
Linneryd District Association renovated the smithy and put on a new
roof.
Read
more >> |
| E23 |
 |
Hargstenen
(the Hargstone)
Hargstone lies on the border line where three parishes meet, about 400 m from
the public road. Nearby is Torsabrånen, where it was told that the god Thor dwelled. This gave the place a magical significance.
Read
more >> |
| E24 |
 |
The
Market Place
Linneryds
market was in older days an important place for the people in this area. It was
a meeting place for friends and relatives and also people from afar. Here
transactions and business deals or more or less important matters were made and
discussed.
Read
more >> |
| E25 |
 |
Siggahults
old school
Siggahults school is the oldest in the parish. It was built 1865 and cost 443 kr and 44 öre
to build. The school has remained in its original condition.
Read
more >>
|
| E26 |
 |
Linneryds
kyrka
is
built year 1797 and 1798. Before this was a church built 1304. The
middle age christening font and crucifix are from this old
church.The boat hanging is a gift from a sailor who was saved from
drowning.The altar painting "Bespisningsundret" ( Feeding
of the five thousand) painted 1827. by Salomon Andersson. |
| E28 |
 |
Skogsryds
kvarn.
Vid Ronnebyån uppfördes vid
1750-talet en kvarn som var belägen vid nuvarande brons södra brofäste.
Denna kvarn utnyttjade det strömmande vattnet vid Skogskvarn som
trots att fallhöjden är liten, är vattenmängden tillräckligt
stor för att orka dra det vattenhjul som drev kvarnen.
|
| E29 |
 |
Ödetorpet
"Hoppet": Theonella
Rask lived in the backridge cottage. She was born 1841 in Ekeberga and married
1863. A marriage that lasted only 6 years when her husbond left for America. He
disappeared there and was thought dead maybe murded. She brought up six children,
the last was born after he had left. |
| E30 |
 |
Ödetorpet
"Vinningen:
With its skvaltmill and snake looking spruce tree. A beautiful name with a feeling of confidence. By "Galtabäcken" you can still see remains. Lake Rottnen had for a short time its outflow over lake "Tomtsjön" and through Galtabäcken to lake Rolsmosjön. |
| E31 |
 |
En
Dackegrav i vackra Ljuvamo.
Enligt gammal hävd vilar här stoftet av en odalman, som stupat i
kampen mot Gustaf Wasa och hans fogdar. Hans ledare, Nils Dacke, föddes
troligen omkring år 1500 i byn Hult i Vissefjärda. På kyrkudden
vid Vissefjärda kyrka, finns en rest sten över Dacke med devisen:
"Minne över bondeledaren Nils Dacke och hans folk, som i denna
bygd åren 1542 - 1544 stupade i sin kamp för frihet, rätt och
tro." |
| E32 |
 |
Rolsmo
by: är gammal. I byn finns rösen
från bronsåldern och gravfält från järnåldern. Rolsmosjön
ligger vid ett biflöde till Ronnebyåns vattensystem och har ingått
som en del av kolonisationsleden in i Värend. Byn består av
boningshus från 1800-talets mitt. En del källor vill leda tillbaka
byns byggnation till 1500-1600 talet.Vid vägen från bastan till
marknadsplatsen ligger en ängslada. Både denna lada och linbastan
i Rolsmo är uppförda i knuttimringsteknik. |
| E33 |
 |
Lyftestenen
i Fryggestorp: "En
fast underlig och rolig historia månde jag referera om tvenne
stenar i Kunga härad och Linneryd socken, hvilka kallas Lyftesten
och är ett gammalt urminnes monument, som i hedendomen väl haft något
märkeligt att betyda: och är desses natur fast underlig, i det att
den ene lille stenen stundom blir så tung att ingen må honom röra,
stundom så lätt att man kan lyfta honom och bäran vart man
vill" |
| E35 |
 |
Korrö,
naturvårdsreservat: Framför
oss i den fagra slåtterängen ser vi tvenne s.k. dödisgropar, som
bildats av att mäktiga isblock hindrat inlandsisens framfart när
den drog sej tillbaka. När sedan blocken smalt efterlämnades dessa
gropar i naturen. Följer man bäcken på andra sidan vägen kommer
man till platsen för Korrö hälsobrunn, en surbrunn som anlades i
mitten av 1880-talet. Huvudbyggnaden innehöll fyra badrum och en
"brunnshall". |
| E36 |
 |
Äldre
hantverksby
Byn Bro med vattenfall i Ronnebyån hade
redan år 1580 tre forskvarnar och två gräskvarnar. De sistnämnda
var förmodligen skvaltkvarnar.
|
| E38 |
 |
Pestkyrkogården:
Under 1300-talet hemsöktes
Norden för första gången under historisk tid av pesten , digerdöden.
Pesten återkom då och då till Sverige, sista gången omkring
1710. Begravningsplatserna är rektangulära eller kvadratiska från
20-60 meter i fyrkant och vanligen utan synliga gravar men
insjunkningar i jorden förekommer. Platserna lades avlägset för
smittoriskens skull.
|
| E39 |
 |
Varggropar:
En typ av fångstgropar är varggroparna. I Magnus Erikssons
Landslag, som tillkom på 1300-talet, föreskrevs att allmogen
skulle hålla vargnät, varggård och varggrop. Varggroparna är
vanligen runda, 5 -10 meter i diameter, men kan vara kvadratiska och
något mindre. De kan ha kallmurade väggar av sten eller haft tvärväggar
av trä som förmultnat. De hade en påle eller annan anordning i
mitten, som burit ett lockbete i toppen. |
| E41 |
 |
Tjärbränning
i Tjärdal Sedan förhistorisk
tid har tjäran varit känd som ett förträffligt medel för att
impregnera träprodukter, som man vill skydda mot väta och därmed
röta. I det steniga Småland behövdes förstärkning av
inkomsterna och för övrigt behövdes det för lagårdsdörrar,
led, grindar, vagnar m.m. En tjärdal fanns nästan i varje by och
att hugga furuved och dra upp rötter för att sedan bygga upp den
var hela byns angelägenhet. |
| E42 |
 |
Rössjö
kanal. Här genomfördes en
stor kostnadskrävande torrläggning av den grunda Rössjön.
Resultatet blev emellertid en besvikelse. Man hade räknat med mera
slåttermarker, som istället blev till betesmark och är numera
sankmark. Allt fiske och den vackra vattenspegeln försvann, man
fick stenbundna strandlinjen. Den vackra naturen är ovärderlig och
den blev heller inte alls värderad. Skogen har gjort sitt intåg
med sly och buskar. |