|
|
|
Ursprunget till Ålshults handelsbod går tillbaka till 1877 då J.A. Welin, bördig från Skatelöv, kom till Ålshult. Han hyrde ett torpställe vid stationen, anställde Carl-Johan Adamsson och öppnade en handelsbod. År 1881 övertog Carl-Johan Adamsson affärsrörelsen. Starten var trög och kundkretsen utgjordes av ca 250 personer. Affären tog sig, började gå allt bättre och sortimentet utökades. En väggtelefon med numret 5 installerades. En gumma kom in i affären och såg Adamsson stå och prata i telefonen, tog sig för huvudet och rusade ut ur affären ropande "Carl-Johan har blivit tokig, han står och pratar med väggen!"
Magasin uppfördes intill järnvägen 1897 då inköpta varor levererades per järnväg, ofta hela järnvägsvagnar. Ålshults station blev inom kort störst då det gällde fraktgods. Såg och kvarn uppfördes 400 m norr om affären intill sjön. Timmer flottades på sjön till sågen och även landvägen. Ofta hade bönderna säckar med spannmål överst för malning i kvarnen. Ett gasverk installerades 1914 för att förse affärsbyggnader och bostad med belysning. Ångbåten Vega inköptes 1923, för att bogsera pråmar lastade med timmer till sågen. Konstgödning blev en stor produkt och kom i järnvägslaster för avhämtning. El installerades i Ålshult 1925.1926 överlät Carl-Johan Adamsson sin rörelse, som då omfattade speceri-, manufaktur-, järn- och diverseaffär till sönerna Gunnar och John.
År 1949 överläts affären till Waldemar och Svea Johansson. Kundunderlaget har med åren blivit allt mindre. Tack vare turistsäsongen på sommaren har man i någon form kunnat hålla öppet tills vidare.
|
